Det jag aldrig sa.

Du fick mig att andas tungt.

Således väckte du köttets lust,

som på vippen vräktes ut ur sin gömma.

    Den nästan störtande floden inuti,

välver sig.

 

Det enda jag vill är att andas under samma himmel.

        Utan din hand i min,

                      eller någon annanstans.

Ska det vara så svårt att förstå

att min plats på jorden

      är lika mycket min

som din?